Vi behöver mer vårdpersonal inom psykiatrin med god kunskap om diabetes. Och vi behöver mer vårdpersonal med kunskap om psykisk hälsa och diabetes inom somatiken.
Var för sig kan diabetes och psykisk ohälsa vara svåra sjukdomar att leva med. Men en kombination kan ge en svår och livshotande sjukdomsbild, som kan vara svår att hantera.
Psykiska åkommor är ett begrepp som endast används när symtombördan för psykiska störningar är stor, varar över tid och uppfyller kriterierna för en klinisk diagnos. Detta inkluderar olika diagnoser, till exempel ångest, depression, bipolär sjukdom, posttraumatiskt stressyndrom (ptsd) och ätstörningar.
Att ha en psykisk störning är förknippat med nedsatt livskvalitet, funktionsnedsättning, fysiska sjukdomar och det kan påverka vardagslivet (1). Av den vuxna befolkningen är en betydande andel i kontakt med hälso- och sjukvården varje år på grund av psykiska symtom och störningar.
Enligt forskning som hänvisas till av det norska hälsodirektoratet (Helsedirektoratet) (2) har 40 procent av de med diabetes en ökad förekomst av ångest, 50 procent har en ökad förekomst av depression och 25 procent har en ökad risk att utveckla depression. På senare år har det också visat sig att ätstörningar hos personer med diabetes har en ökad förekomst jämfört med resten av befolkningen (2).
Siffror för andra psykiska störningar och diabetes är svåra att hitta, men som alltid i samhället, drabbas även de med diabetes.
LÄS ÄVEN: GENOM ATT BYTA NÅL OFTARE FICK JAG BÄTTRE KONTROLL PÅ MITT BLODSOCKER
Konsekvenser av psykisk ohälsa och diabetes
Diabetes är en av få sjukdomar där man själv ansvarar för rätt behandling vid rätt tidpunkt. En bra balans mellan mat, träning, medicin och motivation är viktigt för att kunna uppnå ett bra långsiktigt blodsocker.
Det är ett välkänt fenomen att känslor och hormoner påverkar blodsockret. Om du har en psykisk störning kan det orsaka svängningar i ditt känsloliv och påverka ditt blodsocker negativt. Samtidigt kan psykisk ohälsa påverka motivationen att följa upp behandlingen. Man kanske inte orkar genomföra regleringsåtgärder och det kan tyckas meningslöst. Behandlingsuppgiften blir en större utmaning (4).
Psykisk ohälsa kan få konsekvenser som att man äter för mycket, får minskad aptit, inte bryr sig, känner sig likgiltig, slutar att ta insulin för att man inte vill leva längre eller att man går ner i vikt. Det går därför ut över förmågan att följa nödvändig och livsviktig behandling (3). Detta leder till minskad livskvalitet, ökad risk för komplikationer och dödsfall (2).
LÄS ÄVEN: INTE OVANLIGT ATT MAN UPPLEVER STIGMATISERING PÅ GRUND AV DIABETES
Läkare får inte glömma att hälsa också är psykisk
Personer med diabetes och psykisk ohälsa ska behandlas och bemötas på rätt sätt.
Patienter som träffar läkare inom vården säger att läkarna är mycket måna om att provsvar och tester såsom långtidsblodsocker, blodtryck och kolesterol ligger innanför behandlingsmålen. Om de ligger utanför ger de välmenande råd och vägledning, men glömmer att fråga patienten hur de upplever att leva med diabetes och om det finns några utmaningar.
Bristande efterlevnad av behandling och långvarigt högt blodsocker kan vara tecken på depression eller annan psykisk ohälsa hos personer med diabetes. Det är därför viktigt att läkaren snabbt utreder patienten (2).
Jag har även träffat patienter med diabetes som har berättat om erfarenheter av att vara inlagda på en psykiatrisk avdelning, där hälsopersonal överlåter behandlingen av diabetes helt till patienten, på grund av osäkerhet och bristande kunskap om sjukdomen och behandlingen. Ofta med motiveringen att patienten har goda kunskaper om detta. Men när man mår dåligt är sannolikheten stor att patienten själv inte förstår problemens komplexitet. De lyckas inte följa behandlingen även om de har goda kunskaper om diabetes och blodsockerreglering.
Vårdpersonalen måste förstå komplexiteten i patientens situation.
LÄS ÄVEN: LÅT OSS ARBETA FÖR EN BRA KROPPSUPPFATTNING MED DIABETES
Sjukvårdens ansvar
Norska hälsodirektoratet rekommenderar ett strukturerat och tvärvetenskapligt samarbete som utgångspunkt i behandlingen av patienter med diabetes och psykiska störningar. Vid lindrig till måttlig depression kan man följa upp inom primärvården där samverkan mellan husläkare, hemsjuksköterska och psykiatrin kan vara lämpligt. Vid mer allvarlig depression och andra allvarliga psykiatriska besvär rekommenderas ett samarbete där andra linjens tjänst inom somatik och psykiatri, såsom polikliniken på DPS, har ett nära samarbete.
Flera sjukhus har idag psykologer knutna till endokrinologiska avdelningar som behandlar diabetes, vilket är en viktig utveckling inom diabetesvården. Men jag saknar hälsopersonal inom somatik och psykiatri, både kommunalt och inom specialistsjukvården, som har bred och god kunskap om diabetes och psykiska störningar.
Patienter med diabetes och psykiska störningar finns överallt inom hälso- och sjukvården, inte bara på psykiatriska eller endokrinologiska avdelningar. Min förhoppning är att patienter med diabetes bemöts av vårdpersonal som förstår komplexiteten i att ha diabetes och psykisk ohälsa.
Med god vårdhjälp, både fysisk och psykisk, kommer man att kunna minska risken för skador på längre sikt och ge en ökad livskvalitet. Det kommer de med diabetes, sjukvården och samhället att tjäna på.
Källor:
1. FHI. 2023. «Psykiske plager og lidelser hos voksne». Uppdaterad 17/8 2023. https://www.fhi.no/he/folkehelserapporten/psykisk-helse/psykiske-lidelser-voksne/?term=#om-psykiske-plager-og-lidelser
2. Norska hälsodirektoratet. 2016. «Diabetes nasjonal faglig retningslinje. Kapitel 10: Psykisk lidelse og diabetes». Uppdaterad 30/6 2023. https://www.helsedirektoratet.no/retningslinjer/diabetes/psykiske-lidelser-og-diabetes
3. Hernæs, Nina. 2022. «-Diabetes og psykiske lidelser kan være en farlig kombinasjon” Sykepleien. https://sykepleien.no/2022/12/diabetes-og-psykiske-lidelser-kan-vaere-en-farlig-kombinasjon
4. Johansen, Siv Karin B. 2019. «Psykologiske utfordringer ved diabetes» Diabetesforbundet. https://www.diabetes.no/felles/diabetes-og-psykisk-helse/psykologiske-utfordringer/
Innehållet på denna webbplats är skrivet av och för en nordisk publik och kan innehålla källor, detaljer eller information baserad på ett annat land eller en region än ditt eget.
