Det finns ett före och ett efter när det handlar om min diabetes. Jag väljer att fokusera på nuet och upplever ett nytt, spännande och mer planerat liv. Min sjukdom gör sig framför allt påmind när jag på egen hand, eller med familjen, ska fara hemifrån för en kortare eller längre tid. I synnerhet vid resor eller träning/tävling. Det är en utmaning att planera inför dessa aktiviteter och fantastiskt hur de flesta av oss med diabetes klarar av att göra dessa livsavgörande förändringar.
Jag planerar alltid för ytterligheter när jag ska i väg, än mer noggrant om jag ska resa iväg en längre tid eller till ett annat land. Tidigare förknippade jag resor med ledighet och avkoppling men idag kan det innebära en dos stress. En resa till annat land, innebär för mig tullintyg, medicinlista, fler sensorer, dubbla blodsockermätare, extra stickor, snabbt lättillgängligt energiintag samt mediciner i dubbla uppsättningar om någon väska skulle komma bort. Jag har varit med om att mitt bagage kommit bort och försenats. Det är alltid ovälkommet men för mig blev det extra obehagligt då jag kom att bli ganska påverkad till följd av att jag inte i tid fick tillgång till mina förnödenheter.
Exemplet är från nu i november när jag flög till USA för att presentera en poster på en kongress. Resan över till USA kan sammanfattas som KAOS! Flyg ställdes in efter många timmars försening, byte av flygbolag, missuppfattning beträffande förbeställd mat och slutligen mitt incheckade bagage på villovägar när jag väl kom fram till Orlando. Det materiella är inte så alarmerande, men att det finns varierad mat är för mig, och alla diabetiker ett måste. En del kanske tänker att det bara är att äta vad som helst, men det stämmer verkligen inte för mig. Min allergi mot fisk och skaldjur utgör också begränsningar.
Mitt mål utomlands är att försöka undvika att uppsöka sjukvård! I Sverige har vi bra diabetesvård, om inte på långa vägar komplett (exempelvis bra produktutveckling), men vi som patientgrupp kan påverka!
Matkulturen i USA och Sverige skiljer sig ganska mycket. USA i all ära, men jag tycker att det är svårt att kunna äta bra och välbalanserad kost när jag är i USA. Jag kanske har mig själv och skylla när jag inte vill äta vad som helst? Jag fokuserar mycket på egenvård och egenansvar för mitt välmående, men unnar mig givetvis mycket i matväg. Ganska festligt när jag första morgonen skulle äta frukost på hotellet och scannade igenom vad som fanns. Våfflor, pannkakor, sirap, chokladsås, vitt rostat bröd, muffins, tre olika sorters juice, vatten, kaffe, Te, äpple, banan marmelad, pyttipanna och äggröra. Givetvis är det så att jag är bortskämd med utbudet som finns i Sverige, men för mig, innebär det stora konsekvenser. På kongressen som jag besökte var utbudet bättre. Kan det bero på att människor från olika världsdelar har olika syn på mat? Till fika erbjöds endas t sockerbomber som bullar, sockerkakor, kakor och tårtor. Mitt utbud blev begränsat och extra mellanmål inhandlades på annat ställe.
Glädjande var att livsmedelsaffärerna däremot erbjöd mer diabetesvänliga drycker samt diabetesmaterial än vad jag är van vid hemmavid!
Innehållet på denna webbplats är skrivet av och för en nordisk publik och kan innehålla källor, detaljer eller information baserad på ett annat land eller en region än ditt eget.
