LADA (Latent Autoimmune Diabetes of Adults) kan utvecklas under flera år, och förväxlas ofta med diabetes typ 2.
Även om LADA har likheter med både diabetes typ 1 och typ 2, skiljer den sig också från dessa båda typer av diabetes. Men enligt den officiella klassificeringen från Världshälsoorganisationen (WHO) sorterar LADA under diabetes typ 1, och kallas därför ofta för diabetes typ 1,5.
Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom, vilket betyder att kroppens immunförsvar angriper kroppens egna celler och organ, medan diabetes typ 2 har icke-autoimmuna orsaker. Med tiden har man upptäckt att cirka 10 procent av de som tidigare har fått diagnosen diabetes typ 2 egentligen har LADA, eftersom de har samma antikroppar mot de insulinproducerande betaceller som även personer med diabetes typ 1 har. Därav kommer namnet Latent Autoimmune Diabetes of Adults, som på svenska kan översättas till dold autoimmun vuxendiabetes.
Så här ställs diagnosen
Man diskuterar delvis vad som krävs för att kunna ställa en LADA-diagnos, men det är främst tre kriterier som är avgörande.
- Du måste ha en eller flera av de antikroppar som man vet är associerade med diabetes typ 1.
- Åldern spelar också in, eftersom denna sjukdom ofta tar några år på sig för att utvecklas. I regel ställs diagnosen från 35 år och äldre, men man har även använt en lägre åldersgräns från 25 eller 30 år.
- Du behöver oftast inte behandlas med insulin i början, och du behöver inte påbörja insulinbehandlingen förrän 3-12 månader och ibland ännu senare, efter det att din diabetes har diagnostiserats.
LÄS ÄVEN: För att du har diabetes…
Så här ser symptomen ut
Symptomen på LADA påminner till stor del om de som förknippas med diabetes typ 2; du kan känna dig slapp, trött och törstig samt konstant kissnödig. Det är heller inte ovanligt att vissa aldrig upplever några klara och tydliga symptom tidigt i sjukdomsförloppet, och att sjukdomen därför upptäcks av en slump under en hälsokontroll. När sjukdomen har gått så långt att du behöver behandlas med insulin, blir symptomen ofta tydligare om du inte får behandling.
Förekomst av LADA
Det finns inte särskilt många data om hur utbredd denna diabetestyp är, men en hälsoundersökning i Nord-Trøndelag (HUNT2) har visat att cirka var tionde person med diabetes egentligen har LADA. Detta betyder att förekomsten är minst lika hög som för diabetes typ 1.
LÄS ÄVEN: Så övervinner du stigmatiseringen av diabetes typ 2
Behandling
LADA har tidigare behandlats efter samma principer som diabetes typ 2. Men man diskuterar fortfarande vilken behandling som är bäst. En omläggning av sin livsstil är en bra början, viktminskning vid övervikt och ökad fysisk aktivitet. Detta leder ofta till en betydande sänkning av blodsockernivån, men effekten utvärderas efterhand. I dagsläget är det troligtvis behandling med tabletter som är den bästa medicinen att börja med. Och denna används även vid diabetes typ 2.
Eftersom insulinproduktionen försvagas snabbare vid LADA än vid diabetes typ 2, behöver man ofta ytterligare behandling efter några månader för att förbättra insulinproduktionen. Men hur tidigt denna behandling bör påbörjas är en viktig fråga. Därför har en grupp forskare vid norska NTNU initierat behandlingsstudien BALAD (BehandlingAvLADa), som också har utökats till Sverige, Danmark och Finland. Målet är att ta reda på om det kan vara fördelaktigt att påbörja insulinbehandlingen tidigt. Till skillnad från att vänta tills behandling blir absolut nödvändig.
Källor: Diabetes.no, Indremedisineren.no, NTNU.no/hunt
Observera att informationen i detta inlägg inte ska uppfattas som medicinska råd. Då behov och förutsättningar varierar mycket mellan alla som lever med diabetes bör din kostregim och behandlingsplan alltid utformas tillsammans med ditt diabetesteam.
Innehållet på denna webbplats är skrivet av och för en nordisk publik och kan innehålla källor, detaljer eller information baserad på ett annat land eller en region än ditt eget.
