Många som har diabetes är oroliga för att bli gravida. Men vissa kvinnor kan också få diabetes under graviditeten – så kallad graviditetsdiabetes. Diabetes är idag helt kompatibelt med en graviditet så länge man lever hälsosamt och är aktiv och har en bära och bra dialog med sin läkare.
När man är gravid måste mammans produktion av insulin ökas för att blodsockret ska ligga kvar på en normal nivå. När graviditetshormoner och viktökning blockerar kroppens förmåga att använda insulinet på rätt sätt, kan resultatet bli graviditetsdiabetes. Det innebär att sockernivån i blodet är högre än normalt.
Efter avslutad graviditet kommer insulinbehovet och blodsockret vanligtvis att normaliseras.
Graviditetsdiabetes – vanliga risker
Denna typ av diabetes kan drabba kvinnor som inte har diabetes, och vanligtvis försvinner graviditetsdiabetes efter att barnet är fött. Risken för barndödlighet vid graviditetsdiabetes är idag i nivå med den för kvinnor som inte har diabetes.
Vid graviditetsdiabetes kan den gravida kvinnan få högt blodtryck och det finns en risk att barnet kan få en för hög födelsevikt. Det finns också en ökad risk för att både du och ditt barn kan utveckla diabetes typ 2 någon gång i framtiden. Övervikt i barndomen innebär också en högre risk för diabetes.
Diabetes under graviditeten kan vara en av tre typer:
Det kan vara att du redan hade typ 1- eller typ 2-diabetes innan du blev gravid. Och slutligen graviditetsdiabetes, ett tillstånd som uppstår under graviditeten och som vanligtvis går över efter graviditeten.
LÄS MER: Att vara gravid med diabetes typ 1
Har du typ 1- eller typ 2-diabetes?
Om du har det är det viktigt att du planerar graviditeten. Ett så normalt blodsocker som möjligt är nyckeln till en lyckad graviditet. Det är viktigt att din diabetes redan är väl reglerad innan du blir gravid. Planerade graviditeter gör detta lättare än oplanerade. Innan du blir gravid bör du några månader innan ha ett så normalt HbA1c som möjligt (helst under 7,5 procent). För att möjliggöra det måste du förmodligen ändra både din kost och insulindosering.
Kontrollera även synen och njurarna (urin) innan du blir gravid. Planerar du att bli gravid bör du äta folsyra. Rekommenderat dagligt intag är 0,4 mg under minst en månad innan du blir gravid samt i den inledande delen av graviditeten. Det kan helt enkelt förhindra missbildningar.
Insulinbehov under graviditeten
Insulinbehovet hos personer med typ 1-diabetes varierar under graviditeten. Hos de allra flesta minskar det under den första delen och några av de första tecknen du märker när du har blivit gravid är fler insulinkänningar. Vissa upplever kraftiga känningar eller insulinchock under de första månaderna av graviditeten. Detta är ingen fara för barnet, men det är viktigt för de gravida kvinnorna att undvika kraftiga känningar, speciellt på natten.
I den sista delen av graviditeten ökar ofta behovet av insulin, och direkt efter födseln sjunker insulinbehovet till under nivån du hade innan du blev gravid. Därför är det viktigt att hela tiden ändra insulindosen. Att mäta blodsockret ofta och ha regelbunden kontakt med läkaren är viktigt.
LÄS MER: Nybliven pappa med diabetes typ 1
Kosthållning under graviditeten
Ät ofta och lagom stora portioner. Det gör det enklare att ha bra kontroll på blodsockret. Det är viktigt att ta rikligt med kolhydrattillskott, helst i form av grovt bröd. Det är viktigt att du får i dig tillräckligt med vitaminer, järn och kalk. Det får du genom att äta mycket grönsaker och frukt. Du bör även ta fiskleverolja.
De flesta med typ 2-diabetes bör använda insulin under graviditeten. Vid typ 2-diabetes ökar insulinbehovet under den senare hälften av graviditeten. Personer som är överviktiga före graviditeten kan behöva använda stora doser insulin.
LÄS MER: Jag har lika mycket rätt att vänta barn som någon utan diabetes
Är du i riskzonen för att få graviditetsdiabetes?
Du har ökad risk för graviditetsdiabetes om:
- Du har haft graviditetsdiabetes
- Dina föräldrar eller syskon har diabetes
- Du är över 38 år
- Du tidigare har förlorat ett barn under graviditeten eller om du har fött särskilt stora barn
- Om du är överviktig (KMI> 27 kg/m2)
- Du härstammar från Nordafrika eller den indiska subkontinenten (Indien, Pakistan, Bangladesh, Sri Lanka)
- Du har Polycystiskt ovarialt syndrom (PCOS)
Symtom:
Graviditetsdiabetes ger sällan några symtom. En del gravida upplever de vanliga symtomen på diabetes som extrem törst, frekvent urinering och viktminskning.
Graviditetsdiabetes upptäcks vanligtvis genom att man hittar socker i urinen vid graviditetskontrollen.
Behandling:
Om det konstateras att du har socker i urinen eller om du löper ökad risk för graviditetsdiabetes, bör en glukosbelastning göras. Det är ett test som vanligtvis görs i graviditetsvecka 26-28.
Om du får diagnosen graviditetsdiabetes, kommer du att få kost- och motionsvägledning och instruktioner i hur du själv mäter ditt blodsocker. Det är dina blodsockervärden som avgör vilken typ av uppföljning du ska få i form av specialist, och när det kommer att bli nödvändigt att påbörja behandlingen med tabletter och/eller insulin. 6-12 veckor efter födseln bör du följa upp med en glukosbelastning.
LÄS MER: Att skaffa barn, eller inte?
Hur kan man minska risken?
- Undvik övervikt. Det viktigaste du kan göra för att förebygga graviditetsdiabetes är att hålla din vikt i schack innan du blir gravid och att du undviker att lägga på dig för mycket under graviditeten.
- Var fysiskt aktiv.
- Se till att äta hälsosamt. Undvik snabbt absorberande kolhydrater som pasta och ris. Använd hellre rikligt med grönsaker, grovt bröd och vitamintillskott.
- Amning kan minska risken för att barnet får typ 2-diabetes.
- Tala med din läkare och ta fram en kontrollplan som passar dig och ditt barn.
Källa: diabetesforbundet.no, accu-chek.no
Innehållet på denna webbplats är skrivet av och för en nordisk publik och kan innehålla källor, detaljer eller information baserad på ett annat land eller en region än ditt eget.
