Nackdelen med att ha bukspottkörteln ”utanpå kroppen” är att du kan tappa den. Behovet av att ha extra hjälpmedel tillgängliga kan uppstå snabbt. Och just detta har jag varit med om flera gånger nu i sommar.
Om det är en sak som jag har lärt mig under åren som jag haft diabetes, så är det att du aldrig vet när du behöver extra diabetesutrustning. En insulinspruta, en blodsockermätare, en ny sensor eller ett nytt infusionsset till insulinpumpen.
Nackdelen med att ha bukspottkörteln ”utanpå kroppen” är att du kan tappa den. Insulinet kan förstöras om det utsätts för hög värme eller stark kyla, och den tekniska utrustningen kan sluta fungera eller falla av. Och exakt detta har jag varit med om flera gånger nu i sommar.
LÄS ÄVEN: Brutit en ny barriär med öppenhet om diabetes
Använder pump, men har en insulinspruta med mig
Den första händelsen inträffade när jag gjorde något som många gör mycket på sommaren: badar. Jag har insulinpump, och även om sommaren innebär mindre kläder och mer bad, låter jag den sitta på hela sommaren.
Jag tycker att insulinpumpen ger mig en sådan frihet och trygghet att jag hellre tar risken att den kan falla av än att ta sprutor som ett alternativ på sommaren, som jag vet att en del gör.
Att jag dessutom har turen att ha en pump utan slang gör det hela ännu bättre. Men medaljen har också en baksida; infusionssetet, eller poden, som sitter på kroppen är ganska stor och skrymmande. Den sticker ut från kroppen och kan fastna i saker.
I sommar har jag bland annat varit på Kristiansands djurpark med min sambo och hans småsyskon. Vi hade två fina dagar med strålande sol, där vi tillbringade en dag i djurparken och den andra i vattenparken. Det finns en tanke som jag alltid har i åtanke när det är extra varmt ute (man svettas mer och använder gärna solkräm) och jag dessutom ska bada, att det alltid finns en större risk att pumpen kan falla av eller att plåstret ska lossna från huden. Jag har därför alltid med mig extra diabetesutrustning. Ett extra infusionsset och insulinsprutor med både snabbverkande och långverkande insulin.
LÄS ÄVEN: Att våga chansa, och kanske få ett bättre liv?
Pumpen föll av i poolen
Efter flera timmar i vattenparken, både i poolen och rutschkanorna, med en sensor på ena armen och en pump på den andra, var jag riktigt imponerad över att ingen av dem hade fallit av i vattnet. Jag hann inte mer än tänka tanken så stötte jag emot en kant i poolen så att hela pumpen slets av… Då var det bara att ta sig upp från vattnet och ta en spruta med långverkande insulin.
För mig som inte har använt sprutor på MÅNGA år är det svårt att beräkna hur mycket långverkande insulin jag behöver. Jag utgick därför från grunddosen på min pump och satte ungefär hälften. Det fungerade förvånansvärt bra. När jag kom upp från vattnet igen satte jag på en ny pump och kunde fortsätta som vanligt.
Att tappa pumpen 5 meter över marken
Om jag inte bara ska en sväng till butiken, har jag nästan alltid med mig en extra blodsockermätare, sprutor och något att äta om jag får känning. Man vet aldrig när det kan behövas.
I somras när jag var på en liten minisemester hemma hos mina föräldrar bestämde vi oss för att äntligen testa klätterparken i närområdet. På med hjälm, sele och handskar och så var vi redo att bestiga leder med olika svårighetsgrad och upp till 10 meter över marken. På väg fram till repstegen till en led känner jag plötsligt något som kryper på ryggen. En insekt? Nej, det var bara insulinpumpen som hade lossnat!
LÄS ÄVEN: Fjällvett – Trygg fjälltur
Sensor reagerade på fjällvandringen
I somras gjorde jag äntligen något jag har drömt om att göra länge, att gå till “Preikestolen”! Semestern var nästan slut så jag slapp som tur var att köa upp till toppen. Efter att sherpas var där 2013-2014 är det en tur som jag verkligen kan rekommendera de allra flesta. Vackra stentrappor som leder uppåt och en inte alltför krävande tur trots en del branta partier. Att du sedan kan njuta av en så vacker utsikt efter att ha gått i lite mer än timme är ju bara helt fantastiskt!
Vi hamnade i lite regn på vägen upp, men trots detta var temperaturen behaglig. Jag gick i shorts och t-shirt hela vägen, och trots att jag inte skulle vilja beskriva detta som en mycket krävande tur jämfört med andra turer, så får man puls och kroppstemperaturen stiger!
Efter att ha kommit upp på toppen och tagit oss ner mot den spektakulära utsikten började vi vandringen ner igen. Jag kände att jag var lite kall, men tänkte att jag skulle bli varm igen när vi började gå. Jag gillar att mäta blodsockret regelbundet, och speciellt under aktivitet och träning. Med en sensor på armen är det bara att plocka fram telefonen och sätta den mot sensorn för att skanna. Men till min överraskning visades ett meddelande om att sensorn var för kall för att kunna läsas av, och då var detta ändå mitt i sommaren!
Här kunde jag så klart ha valt att ta på mig en tröja för att snabbare bli varm igen, men efter ett litet tag kunde jag mäta mitt blodsocker som vanligt igen. Även på den här turen hade jag för säkerhets skull med mig både sprutor och blodsockermätare också.
Även om vi inte kan förutse det oförutsedda, så kan vi vidta försiktighetsåtgärder. Gløm inte extra diabetesutrustning.
LÄS ÄVEN: Målet man gärna struntar i – Mellanmålet
Innehållet på denna webbplats är skrivet av och för en nordisk publik och kan innehålla källor, detaljer eller information baserad på ett annat land eller en region än ditt eget.
