Efter 16 år med diabetes tänker jag att jag är ”expert” på min kropp och min diabetes, och att jag har lärt mig allt som finns att kunna. Men på den senaste diabeteskontrollen insåg jag att det kan löna sig att vara lite mer öppen och ödmjuk. För det är aldrig för sent att lära sig något nytt.
Foto: Getty Images.
Jag hade ursprungligen en tid bokad på sjukhuset för diabeteskontroll i november förra året, men flyttade fram den. Fick en ny tid i mars, men så kom corona. I augusti fick jag ÄNTLIGEN komma in på kontroll igen, och då var det ett helt år sedan sist.
När jag satt i väntrummet på sjukhuset och mitt namn ropades upp, möttes jag av ett nytt och okänt ansikte. Jag fick förklarat för mig att sjuksköterskan jag brukar ha hade mycket att göra den här dagen, så den nya sjuksköterskan hade gått in och tagit några av hennes patienter. Helt OK tänkte jag. Även om jag kände mig lite skeptisk eftersom jag är så nöjd med sjuksköterskan jag brukar ha.
Som jag har skrivit om tidigare har jag haft både bra och dåliga erfarenheter av sjukvårdspersonal. Min första kontroll på det här sjukhuset och möte med en ny sjuksköterska slutade i tårar. Helt enkelt för att jag hade en period då jag många dåliga tankar och oro för min diabetes.
När jag kom till sjukhuset den här gången var min situation helt annorlunda. Jag har en längre tid känt att jag har bra kontroll på min diabetes. Jag har få saker som jag oroar mig över och mår på det hela taget mycket bra. Detta kan också bero på att det kom in en man i mitt liv, som blev både min pojkvän och sambo. Han betyder mycket för mig och bryr sig också mycket om min diabetes.
LÄS MER: Hur förkylning påvärkar blodsockret
Kan bli irriterad när sjukvårdspersonal kritiserar och läxar upp
Det som kändes mest angeläget för mig att veta den gången var egentligen hur mitt långtidsblodsocker såg ut. Men innan jag fick svar på det ville sjuksköterskan se på graferna för min sensor eftersom jag använder det istället för en blodsockermätare. Hennes första reaktion när hon ser på graferna var något i stil med ”Oj då, det här ser inte så bra ut”. Jag kände direkt att jag fick en lite avog inställning till henne.
Jag har inte mycket till övers för läkare, sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal som kritiserar och får det att låta så otroligt enkelt att hantera en diabetes. Ja, det är klart att det blir enklare om man lägger hur mycket tid som helst på det, har bra rutiner och gör kloka val. Men det är inte så svart-vitt.
Efter att ha gjort några inställningar på sensorn och sett resultatet för långtidsblodsockret blev det ett annan ljud i skällan. Jag hade lysande långtidsblodsocker. Och graferna såg lite värre ut än de egentligen var på grund av att några inställningar var felaktiga.
Eftersom jag i perioder har haft det lite besvärligt med min diabetes, har kontroller hos en diabetessjuksköterska ofta varit en plats där jag har sökt råd och passat på att ventilera mina tankar. Det kanske har gjort att jag har lagt större vikt vid sympati och förmågan att lyssna än på yrkeskompetensen.
LÄS MER: Brutit en ny barriär med öppenhet om diabetes
Aldrig för sent att lära sig något nytt
Efter att sett på både grafer och långtidsblodsockret frågade min sjuksköterska vad min ”time in range” var. ”Time in” – vad för något? Det hade jag aldrig hört talas om, men fick förklarat för mig att det är tiden som blodsockret befinner sig inom mitt angivna målområde.
Efter 16 år med diabetes tänker jag att jag är ”expert” på MIN kropp och min diabetes, och att jag lärt mig det som finns att lära. Jag kan därför bli lite irriterad om jag upplever att sjukvårdspersonalen läxar upp mig eller vet allt om min sjukdom. Det är ju jag som känner min egen kropp bäst, eller?
Jag har haft samma insulinpump i över sex år och är mycket nöjd med den. Därför går jag kanske lite på autopilot och använder pumpen på samma sätt som jag alltid har gjort. Man lägger sig till med en del vanor efter några år med diabetes. Och jag lägger nog inte alltför mycket tid på att fundera på hur jag skulle kunna göra saker och ting annorlunda, eller vad min ”time in range” är för något. Men det är aldrig för sent att lära sig något nytt.
Sjuksköterskan gav mig många tips på hur jag skulle kunna använda pumpens inställningar på ett smartare sätt. Och hon pratade även en del om hur kroppen fungerar och varför insulinbehovet ser olika ut olika tider på dygnet. Timmen med sjuksköterskan var faktiskt ganska nyttig, och jag lärde mig en hel del nytt om hur jag kan använda pumpen och sensorn.
LÄS MER: Därför har jag alltid med mig extra diabetesutrustning
Redo för kurs
Trots att jag har räknat kolhydrater i många år nu ville sjuksköterskan ändå anmäla mig till en kurs i detta. Det skulle vara en mycket populär kurs. Och en sak som de allra flesta sa efteråt var att de hade haft stor nytta av den och att den hade gjort stor skillnad för dem.
Jag har bestämt mig för att gå kursen. Och vara ödmjuk och öppen för att lära mig något nytt, trots att jag har haft diabetes i över 16 år! Det är faktiskt så att jag nästan skulle kunna tänka mig att gå en kurs om pumpen också, för att fräscha upp mina kunskaper och kanske lära mig en del nytt.
Läs om våra Accu-Chek-produkter här
Innehållet på denna webbplats är skrivet av och för en nordisk publik och kan innehålla källor, detaljer eller information baserad på ett annat land eller en region än ditt eget.
