Att leva med diabetes kräver att man hela tiden är beredd på att ta beslut om hur man ska agera vid nästa diabetesrelaterade situation. Och ja, diabetesrelaterade situationer händer för jämnan. Ibland lite mer oförberedda situationer som igår när jag satt på tåget på väg till universitetet för att starta upp min nya kurs i engelska.
Laddad ända från tårna hade jag förberett mig hela morgonen. Hunden fick en långpromenad och jag hade laddat kroppen med havregrynsgröt och äggsmörgås (jag avskyr att äta frukost, men det kändes som ett måste för att få bra förutsättningar för resten av dagen). Långtidsverkande insulinet var intaget. Ja, man kan lätt säga att jag hade allt under kontroll.
Allt under kontroll?
Allt under kontroll ja, tills jag satt mig på tåget och jag hörde ”välkommen till pendeltåget som ska ta dig mot Göteborg…”.
Jag gör en snabb blodsockerkontroll som visar lite lågt, tar en halv kexchoklad. När kexchokladen var uppäten blev jag tveksam. Kanske krävde min kropp en liten enhet insulin? Jag sträcker ner handen för att ta fram min rosa diabetesväska med jordgubbsmotiv i mitten (diabetesväskor väljs alltid med omsorg av mig. De ska vara snygga!).
Diabetesväskan var inte i min handväska och paniken infann sig snabbt i kroppen. Jag har gått ifrån min livsviktiga diabetesväska. Tåget tuffar på och jag vill bara av samtidigt som jag inte vill missa en minut av den viktiga föreläsning som väntar mig i Göteborg, men med ett högt blodsocker är jag chanslös att hänga med i universitetstempot.
LÄS MER: Brutit en ny barriär med öppenhet om diabetes
Tacksam
Får en idé! Ringer Apoteket och frågar om de kan hjälpa mig med nytt insulin.
Javisst kunde de det. Jag hade både insulinampuller och nålar på recept, inga problem! Men så kom jag givetvis på att jag behövde en spruta att ge mig insulinet med och det hade de tyvärr inte. Jag ber ödmjukast att få byta ut min ampull mot färdigfyllda pennor. Apotekaren frågar sin kollega medans jag väntar i telefonen.
Det var helt ok och mitt insulin väntade på apoteket och jag hade precis kommit till tågstationen där jag skulle kliva av. Jag sprang till apoteket och fick mina livsviktiga insulinsprutor, tackade för den fantastiska servicen (jag var förberedd på att höra att jag inte borde slarva eller nått i den stilen), satte mig på en bänk utanför och korrigerade mitt blodsocker med insulin och sen kom tacksamheten.
LÄS MER: Så kan du lära dig att gilla fysisk aktivitet
Att aldrig släppa kontrollen
Tacksam för att jag aldrig är utan insulin och för att insulin inte är en klassfråga i Sverige.
Jag har varit på internationella diabeteskonferenser där insulin inte är en självklarhet. Att må bra med diabetes innebär att få de rätta förutsättningarna att hantera sin sjukdom.
Jag är så värd att få mitt insulin kostnadsfritt. De, som inte lever med diabetes, har nog svårt att sätta sig in i diabetesens värld. Att aldrig släppa kontrollen är vad min diabetes kräver av mig.
LÄS MER: Låt inte din diabetes hindra dig från att nå dina mål
Innehållet på denna webbplats är skrivet av och för en nordisk publik och kan innehålla källor, detaljer eller information baserad på ett annat land eller en region än ditt eget.
