När jag slutade byta nål efter varje användning försämrades min blodsockerkontroll gradvis, och det tog mig över ett halvt år att förstå varför. Det finns nämligen mer än en anledning till att vi inte bör använda samma nål flera gånger.
När jag fick diagnosen diabetes typ 1 i januari 2020 fick jag bra och tydlig utbildning i hur man använder den nödvändiga medicinska utrustningen. Bland annat lärde jag mig att nålen på en insulinpenna ska bytas ut efter varje användning. Jag följde länge det rådet, men en dag våren 2022 slutade jag. Det tog mig över ett halvår att förstå varför detta är så viktigt.
Varför ville jag sluta byta nål på sprutan efter varje användning?
Det dröjde inte länge efter att jag fick diabetes innan jag började reagera på mängden avfall som min sjukdom resulterade i. Jag brukade lägga 50-100 oanvända nålar i en väska tillsammans med insulinsprutorna som jag tog med mig överallt. När jag använt nålarna la jag dem i samma väska. När det var dags att tömma skräpet slängde jag därför 50-100 använda nålar per gång. Eftersom jag använder närmare 10 nålar per dag brukade jag tömma väskan en gång i veckan.
Dessutom reagerade jag på att behöva kånka runt på så mycket hela tiden. Den lilla väskan med diabetesutrustning kändes därför kaotisk och rörig.
”Det glada livet” med bara en nål
Trots detta följde jag länge reglerna. Det var först när jag började läsa i andra diabetesforum som jag övervägde att sluta. I otaliga inlägg på Facebook och liknande skrivs det om hur besvärligt det är med allt skräp, och att använda samma nål flera gånger är inget problem. En del byter nål en gång om dagen, medan andra inte byter ut den förrän sprutan är förbrukad. Jag bestämde mig för att testa.
I början tyckte jag att det lät extremt att bara byta nål en gång per spruta. Så jag försökte att byta en gång om dagen. Redan då märkte jag stor skillnad både genom att jag la mindre tid på att byta nålar, mängden skräp blev mindre och det var inte lika rörigt längre i väskan.
Det dröjde inte länge innan jag gick från att byta nål en gång om dagen till en gång per spruta. Livet med diabetes kändes plötsligt så mycket enklare och mindre stökigt. Ibland fyllde jag på med 4 nya nålar i väskan som jag kunde använda om en gammal nål skulle gå sönder, eller om jag behövde byta till en ny insulinspruta.
LÄS ÄVEN: DEN ÅRLIGA DIABETESKONTROLLEN UTLÖSER ÅNGEST
Problemen börjar
Under några månader innan jag slutade byta nål hade jag haft bättre koll på min insulinbehandling än någonsin. Enligt appen till min CGM (kontinuerlig glukosmätare) hade jag ett långtidsblodsocker som var så lågt som 43 mmol/mol (6,1 %). Dessutom höll jag mig 90 % av tiden innanför målintervallet (3,9 – 10,0 mmol/L). Jag minns att jag var väldigt nöjd med mig själv.
Under 2022 har både långtidsblodsockret och tiden inom målintervallet försämrats markant. Långtidsblodsockret ligger på 50 mmol/mol (6,7%), och jag håller mig inom målintervallet nästan 75 % av tiden.
Både ett långtidsblodsocker på 50 och 75 % av tiden inom målintervallet är i sig inte ett tecken på dålig diabetesbehandling. Tvärtom är de officiella behandlingsmålen för diabetes typ 1 att ha ett långtidsblodsocker under 53 (7 %). Jag har också fått rådet från vårdpersonal att försöka hålla mig inom målintervallet minst 70 % av tiden.
LÄS ÄVEN: SJUKHUS KÄNNS SOM HEMMA
Vad hände som gjorde att jag ändrade mig igen?
Under många timmar med både diabetesläkare och diabetessjuksköterska har jag fått höra hur viktigt det är att byta nålar. Trots det är den enda anledningen som jag har hört att det finns risk för en infektion om man inte byter. Både i diskussionerna i diabetesforumen och av egen erfarenhet har jag fortfarande inte hört om några infektionsfall. Risken för infektion var därför inte ett tillräckligt starkt skäl för mig.
En morgon i november 2022 dök det upp en artikel från NHI (Norsk Helseinformatikk)[1] om att många diabetespatienter slarvar med att byta nålar. Jag klickade på artikeln och rullade ner på sidan för att läsa motiveringen till varför detta är en dålig idé. En bit ner på sidan hittade jag det: när man använder samma nål flera gånger ökar risken för att man inte får i sig lika mycket insulin som man tror. Det beror på att det kommer in luft i sprutan, eller att det kan finnas blod kvar i nålen från förra gången man satte en dos.
En aha-upplevelse
Att läsa det var en aha-upplevelse för mig och jag började tänka tillbaka på min diabetesbehandling det senaste året. Jag har många gånger upplevt att insulinet inte fungerar så bra som det borde, även om jag doserat rätt mängd insulin. Andra gånger har jag varit tvungen att ta ovanligt höga doser och vid upprepade tillfällen för att jag inte lyckats få ner blodsockret. Några gånger har jag kommit fram till att insulinet har förlorat sin verkningsgrad och därför bytt till en ny spruta. När insulinet därefter har fungerat som det ska har jag trott att min slutsats om defekt insulin har varit korrekt.
Det jag förstår nu är att samtidigt som jag har bytt insulinspruta har jag också satt på en helt ny nål. Det har gjort att allt insulin som jag har satt också har kommit in i kroppen.
LÄS ÄVEN: DÅLIG BLODSOCKERKONTROLL UNDER HEKTISKA PERIODER
Varför är det viktigt för mig att få ordning på detta?
En frisk person med fungerande insulinproduktion och -upptagning har normalt en långtidsblodsockernivå på 31-34 mmol/mol (5 – 5,3 %). För de flesta med typ 1-diabetes är detta ouppnåeligt och det ska heller inte vara ett mål. Jag har ingen kunskap om hur man behandlingsmålen för personer med typ 1-diabetes sätts. Jag antar dock att man tar hänsyn till en rad olika faktorer som vad som är möjligt att uppnå, hur skadliga olika nivåer är, hur stor risken är för en känning osv.
Även om jag håller mig inom behandlingsmålet med god marginal tänker jag därför: om jag har möjlighet att sänka nivån ännu mer kommer risken för att få följdsjukdomar på grund av diabetesen att minska ännu mer. Det innebär också att sannolikheten för att jag kommer att leva ett långt och bra liv utan alltför mycket sjukdom ökar. Det räcker fint för mig.
LÄS ÄVEN: ATT REFLEKTERA ÖVER NÄR DET GÄLLER BLODSOCKRET
Hur har det gått?
När jag skriver detta har det gått tre veckor sedan jag gick tillbaka till att byta nål på sprutan för varje gång. Förbättringen av min diabetesbehandling är redan betydande! Jag har fått ner mitt långtidsblodsockret från 50 till 48 och jag har hållit mig inom målintervallet 84 % av tiden de senaste två veckorna. Jag ser fram att se statistiken i min app om några månader.
[1] https://nhi.no/livsstil/egenomsorg/mange-diabetespasienter-slurver-med-a-skifte-sproytespiss/
Innehållet på denna webbplats är skrivet av och för en nordisk publik och kan innehålla källor, detaljer eller information baserad på ett annat land eller en region än ditt eget.