Jag har haft diabetes sedan 2006. Jag känner många som har diabetes, men trots det gör det något med mig när jag träffar nya människor som har samma sjukdom.
Jag kände inte så många som hade diabetes typ 1 när jag diagnosen i augusti 2006. Jag hade en kompis som hade haft det sedan han var liten. Jag tog till mig all information han gav mig och kontaktade honom ganska ofta i början. Med tiden har jag lärt känna många som har diabetes och har flera bra nätverk. För mig är dessa nätverk oumbärliga, särskilt under utmanande perioder.
När jag träffar nya människor med diabetes känner jag direkt att vi har något gemensamt som är en viktig del av våra liv. Det kanske inte är så för andra, men jag kan fortfarande bli lite ”överväldigad” om jag råkar träffa någon som har diabetes.
På dejt
I somras var jag på typ en ”blind date”. Jag hade chattat lite med killen innan, men visste inte så mycket om honom. Vi skulle ta en fika i Oslo centrum en fredagseftermiddag. Det var sommar och varmt ute. Jag hade på mig en klänning som täckte cgm:en som jag har på överarmen. Han som jag var på dejt med hade på sig en t-shirt och shorts. Ett tag efter att vi hade träffats såg jag att han hade något under t-shirten på överarmen. ”Har du diabetes?”, slank det ur mig utan att jag tänkt på vad jag frågade.
Och jo, han hade diabetes. Han hade både cgm och pump. Jag blev ganska entusiastisk. Vad är oddsen att man ska träffa någon med diabetes på dejt? Jag går sällan på dejt, så oddsen är låga. Vi pratade en del om diabetes, och han var inte ”chockad” över att han var på dejt med någon som också har diabetes. Det hade han varit med om flera gånger. Men för mig var det första gången, och det sa jag också till honom. För info så var det enda dejten med honom 😊
LÄS ÄVEN: Det hårda jobbet bakom ett perfekt långtidsblodsocker
Ny granne
I somras flyttade jag till en annan stadsdel i Oslo. En sen kväll kom jag hem och parkerade bilen i garaget under lägenheten. Plötsligt sa någon ”hej” till mig i mörkret. Jag hoppade till och var lite ställd i några sekunder. Det visade sig vara en granne jag inte hade hälsat på ännu. Vi hälsade på varandra och småpratade om området och bomiljön i porten. Han berättade då att han hade kämpat lite med sin vikt och genomgått fetmakirurgi för några år sedan. Efter det hade han utvecklat diabetes och han visade mig sin cgm. Och det var samma typ av cgm som jag använder!
Jag visade min och vi tyckte båda att det var kul att vi hade samma typ av mätare. Han hade inte haft sin så länge och hade en del frågor som jag kunde svara på. Vi hade ett trevligt snack och kom överens om att vi skulle kontakta varandra om vi behövde.
LÄS ÄVEN: Så känns lågt blodsocker för mig
Skapa nätverk
Jag försöker undvika att bara tänka på min diabetes. Den är en del av min vardag, men den ska inte få styra den. Vissa dagar kan jag ha det jobbigt med diabetesen och behöva få ut min frustration. Då är det bättre att ta kontakt med någon som vet vilka utmaningar är, snarare än vänner och familj. Därför är nätverken jag har med andra som har diabetes otroligt viktiga. Och jag är öppen för att skapa nya nätverk och lära känna nya människor med diabetes.
Känner du många andra som har diabetes?
LÄS ÄVEN: De tio vanligaste frågorna jag får om diabetes typ 1
Innehållet på denna webbplats är skrivet av och för en nordisk publik och kan innehålla källor, detaljer eller information baserad på ett annat land eller en region än ditt eget.
