Senast jag var på kontroll hos min diabetessjuksköterska lärde jag mig något nytt. Jag lärde mig både några nya begrepp som time in range, insulinkänslighetsfaktor, kolhydratfaktor, och att det finns en egen kurs för att lära sig att beräkna kolhydrater.
Eftersom jag ändå höll på att lära mig nya saker tänkte jag: ”Varför inte? Jag är på!”
Det bör sägas att jag har hållit på detta ett tag. Jag har Omnipod-insulinpump, och den här har en egen bonuskalkylator.
Här kan jag lägga in blodsocker och antal kolhydrater, så ger pumpen förslag på insulindos.
Att beräkna kolhydrater är inget nytt
Att räkna kolhydrater är inget nytt. Första gången jag hörde om detta var på barnavdelningen av min dåvarande läkare när jag var 18-19. Jag minns dock att jag kände mig lite skeptisk till det.
Min läkare var orolig att jag skulle snöa in FÖR mycket på det och att det skulle kunna göra att mitt redan ansträngda förhållande till diabetes och mat skulle bli ännu mer ansträngt.
Jag började ändå lite smått. Lärde mig hur många gram kolhydrater det var i sådant som jag åt ofta. En brödskiva, knäckebröd, frukt.
Efter hand som jag började automatisera hur mycket kolhydrater vissa livsmedel innehåller, tyckte jag att det var ganska praktiskt och det var inte det minsta jobbigt att räkna kolhydrater. Jag märkte också att det blev lättare att reglera blodsockret, och att förslagen som pumpen gav ofta stämde.
LÄS MER: Hur en diabetiker äter kan förbättra deras hälsa
Kunskapen om sjukdomen har ökat
Jag kommer förmodligen aldrig att glömma bemötandet jag fick när jag fick diabetes: Ät minsta möjliga mängd socker! Vi lärde oss ingenting om att räkna kolhydrater.
Vi tog kanske läkarens råd lite för bokstavligt och slutade så att säga med allt som innehöll socker. Mycket har hänt på 17 år. Behandlingsmöjligheterna har förbättrats och kunskapen om sjukdomen har ökat.
Jag vet att de som har haft diabetes längre än mig har varit med om värre saker. De var tvungna att väga maten och följa en strikt diet. Allt var med andra ord inte bättre förr.
”Diabetes är ingen matsjukdom”
Jag tänker med fasa på när jag skulle gå ut och äta och det var buffet. Då var det ofta kakor, desserter och sylt märkta med ”diabetesvänlig”. Jag kände mig nästan lite stigmatiserad och kände att jag var tvungen att välja dessa alternativ för att de var sockerfria och för oss som har diabetes.
Idag lever jag efter mantrat som jag fick av en mycket klok nutritionist. På den tiden hade jag ett ansträngt förhållande till mat, och jag trodde att jag borde undvika kolhydrater och socker i största möjliga utsträckning.
”Diabetes är ingen matsjukdom, sa nutritionisten till mig. Och detta var också något av det första som presenterades för oss på kursen. ”Ät så sunt som möjligt, vanlig mat”, sa man där.
På kursen lärde vi oss också hur vi kan räkna ut antalet kolhydrater i maten vi äter, och hur mycket insulin vi behöver för detta. Vi lärde oss ord som kolhydratfaktorer och insulinkänslighetsfaktorer.
Insulinet är till för att du ska kunna äta vanlig mat och du behöver insulin oavsett vad du äter.
LES ÄVEN: Det är aldrig för sent att lära sig något nytt
Kurs i att beräkna kolhydrater är mycket användbart
Om du vet hur man räknar ut antalet kolhydrater, tror jag att du kommer att få ut mycket av att gå en sådan kurs. Dessutom är det en påminnelse om att du behöver följa en diet även om du har diabetes. Jag rekommenderar i alla fall att du provar det.
Börja sätta in dig lite i hur många kolhydrater de olika livsmedel som du äter innehåller. Nästa gång du är hos diabetessjuksköterskan, fråga om det finns en kurs du kan anmäla dig till för att lära dig att räkna ut antalet kolhydrater.
Min diabetessjuksköterska lärde mig också mycket när jag var på kontroll, och jag fick hjälp att justera insulinpumpen efter mina behov, så att alla faktorer blir rätt.
LES ÄVEN: Därför har jag alltid med mig extra diabetesutrustning
Innehållet på denna webbplats är skrivet av och för en nordisk publik och kan innehålla källor, detaljer eller information baserad på ett annat land eller en region än ditt eget.
