I skrivande stund är det januari 2022. Jag lever ett bra liv med min diabetes, helt klart med de utmaningar som det innebär. Men en händelse som ägde rum för exakt 100 år sedan har för mig varit en livsavgörande händelse. Hur är det möjligt?
En oxe, en 14-årig pojke och två forskare är mina hjältar.
Tack vare bukspottkörteln från en oxe, en 14-årig pojke och två forskare, Frederick Banting och Charles Best, lever jag idag. Det hände för 100 år sedan.
Den 11 januari 1922 låg Leonard Thompson på sjukhus, allvarligt sjuk och det fanns inget hopp om att han skulle den dödliga sjukdomen, diabetes typ 1. Han var den första som fick en injektion av hormonet insulin extraherat från en oxe. Han överlevde och levde i ytterligare 13 år innan han dog av lunginflammation vid 27 års ålder.
LÄS ÄVEN: Historien bakom Världsdiabetesdagen
Insulinproduktion
I början extraherades insulin från nötkreatur, svin eller fisk, men detta innebar en del utmaningar. Det kunde till exempel leda till att oönskade mikroorganismer, som virus, följde med och orsakade sjukdom. Men sedan 1980-talet har insulin producerats på konstgjord väg genom att man använder genetiskt modifierade organismer såsom svampar, jäst och bakterier. I dessa mikroorganismer för man in insulingenen.
Under goda tillväxtförhållanden kan de producera mycket insulin. Om bakterier används i produktionen, lagras insulinet i regel inuti bakterien. För att kunna använda medicinen måste hormonet därför avskiljas från bakterierna.
LÄS ÄVEN: Är diabetes och skiftarbete en dålig kombination?
”Insulin tillhör inte mig, det tillhör världen”
– Frederick Banting
Det är fortfarande många världen över med diabetes typ 1 som dör – på grund av insulinbrist
Insulin är mycket känsligt, det kan inte levereras i tablettform eller i en kapsel eftersom det inte överlever vägen via magen. Därför levereras insulin i form av vätska som måste sättas direkt under huden för att den ska ha effekt. Jag som bor i Norge har tillgång till ett välutvecklat hälso- och sjukvårdssystem, och behöver inte oroa mig för tillgången på insulin. Jag har tur. Men så är det inte i alla länder. Många människor dör fortfarande av diabetes typ 1 på grund av insulinbrist. Enligt diabetesförbundet är det många från USA, världens största välfärdsstat, som kör över gränsen till Kanada för att kunna köpa billigare insulin. De som inte har denna möjlighet kan behöva betala så mycket som 13 000 kronor i månaden för tillräckligt mycket insulin och utrustning.
2017 dog Alec Smith av syraförgiftning (ett tillstånd som utvecklas snabbt vid brist på insulin hos dem med diabetes typ 1) för att han inte hade råd med insulin. Han tjänade för mycket för att få statlig medicinsk hjälp, men inte tillräckligt för att teckna en sjukförsäkring och ha ta tillgång till den privata sjukvården.
Det finns ett påstående om att få personer i Afrika får diabetes typ 1, det är förmodligen inte sant. De som får diabetes typ 1 överlever inte på grund av att de inte har tillgång till insulin. Och så ser det ut i många fattiga länder. – Insulin är lyx, bara de rika har råd med det.
Enligt Nickelsen i forskningsmagasinet Apollon ska Banting ha sagt; ”Insulin tillhör inte mig, det tillhör världen” Alla som behöver insulin ska ha tillgång till den livräddande medicinen. Banting och hans forskarkollega Best sålde patentet för 1 dollar till universitetet de arbetade för.
LÄS ÄVEN: En historisk tillbakablick på diabetes (Del 1)
Tack till diabetesforskare och hälso- och sjukvårdssystemet
Idag har jag som diabetiker tillgång till hjälpmedel som insulinpump och sensor. Jag kan gå till apoteket och hämta ut så mycket insulin jag behöver. Jag har blodsockermätare som på ett exakt sätt kan mäta blodsockret.
Långtidsblodsockret mäts och det görs en bedömning av hur diabetesbehandlingen har varit de senaste 3 månaderna. Fina, moderna insulinpennor med en tunn nål kan sättas precis under huden i det närmaste smärtfritt. Det finns timers som man kan använda som hjälpmedel och som visar när du tog insulin senast. För de som kämpar med infiltrat eller sprutskräck finns det injektionskateter. Vid turer i kallt eller varmt väder där man behöver transportera insulin, finns det både kylmappar och termopåsar för förvaring av insulinet.
Tack till forskarna och tack till hälso- och sjukvårdssystemet vi har som ser till att vi med diabetes får bästa möjliga behandling och utrustning för att kunna leva ett bra liv med sjukdomen
Men inte alla har samma tur som jag:
100 år senare är det bara hälften av dem med diabetes typ 1 som har tillgång och råd med insulin och utrustning.
Källor:
– Diabetesforbundet, Så upptäcktes insulinet
– TU.no, Här utvecklas framtidens läkemedel
– Bioteknologirådet, Genmodifierade mikroorganismer
– Diabetesforbundet, Många i världen får fortfarande inte insulin
– Minnpost.com, How the death of Alec Smith pushed Minnesota lawmakers to address the rising cost of insulin
apollon.uio.no, Hundra år efter upptäckten av insulin: De är dömda att dö av diabetes
Innehållet på denna webbplats är skrivet av och för en nordisk publik och kan innehålla källor, detaljer eller information baserad på ett annat land eller en region än ditt eget.
