Låt mig berätta om en dag i höstas. Dagen började helt fel. Vi hade dragit tillbaka klockan till vintertid och det krånglar till sömnrutinerna för små barn. Kontentan var att vi somnade om eftersom det var så tidigt, hann ställa om klockan på insulinpumpen före vi somnade tillsammans i stora sängen.
Vi vaknar sedan upp igen halv åtta av larmet om lågt blodsocker. Det jag missat i min iver att få en sovmorgon ihop med sonen är att det program som styr sonens basala insulinprogram. Det har nu fått chansen att starta om lite i ett läge när vi ger extra mycket insulin eftersom sonen alltid blir hög av frukost. Den värdsliga klockan var nu halv åtta. Men i min sons rutinfyllda värld var självklart klockan nu halv nio istället och dessutom hade en hel timme extra fått hög insulindosering utan mat.
Detta skapar stress. Det är då man bryter rutinerna för blodsockret måste upp men erfarenheten säger också att mat på morgonen när magen varit fastande får en rejäl skjuts uppåt. Jag måste ge druvsocker för att motverka det låga och samtidigt sjunkande värdet. Men paradoxalt nog måste vi ge det manuella insulinet som vi ger extra vid varje måltid åtminstone 15 minuter före vid just frukost för att det ska få en verkan och motverka den rejäla raketskjuts uppåt som frukostmaten kan ge.
LÄS ÄVEN: Ställ krav för din egen hälsa
Olika larm
Stress, och jag klarar inte av att vänta 15 minuter för även om det inte sjunker snabbt längre så sjunker hans blodsocker ännu. Larmet för det väldigt låga blodsockret kommer och jag serverar frukost. Samma frukost som varje dag. Som vi har hyfsad kontroll över normalt i vilken effekt det ger och antal kolhydrater. Vi har räknat på det ofta.
Det låga blodsockret vänder och börjar stiga uppåt – först lugnt och jag börjar andas igen. Jag äter lite själv medan jag ser sonen glatt börja nynna medan han äter. Han börjar vakna till och få upp energin. Jag är glad över det och lugnar ner mig medan kaffet ger mig den energi jag behöver för att vakna till rejält.
Då kommer larmet om snabbt stigande blodsocker. Här står man åter en gång vid ett vägskäl då jag precis gett doseringen. Den är rätt hög vid frukost så den aktiva dosen av insulin som ännu verkar och kommer verka i min sons kropp är stor. Ska man ge extra för att motverka den snabba stigningen eller ska man låta bli? Jag väljer att ge lite extra men det är försent. Rutinerna är brutna och vid lunch får jag istället hantera min sons blodsockervärde på 21 mmol/liter.
LÄS ÄVEN: Jag har valt att lita på sensorn
Rutiner är allt
Höga värden är inte alltid lika kritiska som låga värden. Dock är problematiskt på många andra sätt. Det stressar hans kropp av många olika skäl och risken att bilda ketoner är väldigt hög i värden som dessa. Ketoacidos är något som i värsta fall kan leda till döden. Så man ska absolut ha respekt för värden som är så här höga. Men jag ser att vi börjar gå sakta nedåt. Då förstår jag också att kroppen tar till sig insulin vilket också motverkar ketoner att fortsätta bildas. Jag håller mig lugn och fortsätter mata på insulin via insulinpumpen. Det går dock sakta så doserna är höga.
Kvällen kommer och nu sitter jag istället och hanterar pressade låga värden som är resultatet av för mycket insulin under dagen. Kurvorna börjar lugna ner sig och jag arbetar metodiskt med att återfå kontrollen och inte skjuta iväg uppåt som en raket igen.
Rutiner är verkligen allt för en diabetiker ibland. Ett felaktigt beslut kan straffa en resten av dagen och besluten är många under en dag.
LÄS ÄVEN: Pandemin är inte över
Innehållet på denna webbplats är skrivet av och för en nordisk publik och kan innehålla källor, detaljer eller information baserad på ett annat land eller en region än ditt eget.
