När jag fick diabetes 2006 frågade ingen om jag ville ha pump eller spruta. Då var det spruta som gällde. Under de senaste åren har jag däremot fått frågan många gånger, och svaret är alltid detsamma.
Jag känner ingen som har haft diabetes länge och använder spruta. Alla använder pump. Men jag väljer fortfarande spruta istället för pump. Jag känner mig nästan onormal som plockar fram sprutan när vi går ut och äter. Alla trycker bara på sina pumpar och fortsätter att äta. Jag måste dra ner byxorna eller lyfta på kjolen – och skyla mig om kjolen är lite för kort.
Varför har jag då inte tackat ja till att testa pump? Och vill jag testa det någon gång?
LÄS ÄVEN: Ställ krav för din egen hälsa
Kontroll och rädsla
Den främsta orsaken till att jag inte har testat pump är att jag känner att jag har full kontroll med sprutorna. Jag vet att jag får exakt den dos jag ställer in och jag har fullständig kontroll. När jag har tagit en spruta vet jag att insulinet finns i kroppen och hur länge det finns kvar beroende på om jag tagit en basal- eller bolusdos.
Med en pump hade jag varit rädd för att komma åt något av misstag och därmed få fel dos. Eller ännu värre, att den ska lossna! Jag vet att det har hänt flera personer, och då måste man snabbt få den på plats igen eller få tag på en spruta.
Bara tanken på att något sånt skulle kunna hända får mig att hålla hårt i sprutorna. Detta trots att jag aldrig har hört att något har gått galet när pumpen har lossnat en kort stund. Om det händer under natten piper pumpen så att man vaknar. Ändå känner jag det som att jag skulle tappa kontrollen med en pump.
LÄS ÄVEN: Mikropumpsystemet Accu-Chek Solo
Pumpen är mer synlig
En pump syns tydligt på kroppen, även om de senaste trådlösa modellerna är ganska små. Jag har en CGM, d.v.s. en synlig grej på kroppen, så det råder inget tvivel om att jag har diabetes. Jag är dock inte särskilt förtjust i denna grå ”låda” på kroppen, trots att jag är helt beroende av den. Den har gett mig ett helt nytt liv utan rädsla för insulinkänningar. Det finns helt enkelt inga alternativ.
Men till pumpen finns det ett bra alternativ som inte sitter fast på kroppen, nämligen sprutan. Det är krångligare att ta insulin med spruta än med pump, men oftast lyckas jag sticka mig på ett diskret sätt. Jag har till och med dragit upp blusen och tagit en spruta när jag suttit på tunnelbanan i rusningstrafik. Måste man så måste man.
LÄS ÄVEN: Därför har jag alltid med mig extra diabetesutrustning
Hoppas framtiden kommer med ny teknik
Min dröm är att det kommer en liten pryl som innehåller både pump och CGM och som kanske kan placeras under huden. Då skulle jag verkligen överväga en pump. Jag har ganska mycket stickmärken på både låren och magen, och det är inte särskilt vackert.
Med en pump sitter insulinet fast på kroppen och man slipper tänka på att ta med sig sprutor och nålar så fort man ska iväg. Jag vet inte hur många gånger jag har glömt något av det, men det har alltid löst sig på ett eller annat sätt. Jag tror nog att någon typ av pump är framtiden, och det sker hela tiden förbättringar i fråga om både teknik och design.
Under de sista två åren har jag besökt diabetesmässor utomlands, och det händer massor av spännande saker som en dag kan göra det enklare för oss som lever med diabetes typ 1. Vad föredrar du, spruta eller pump?
Läs om våra Accu-Chek-produkter här.
Innehållet på denna webbplats är skrivet av och för en nordisk publik och kan innehålla källor, detaljer eller information baserad på ett annat land eller en region än ditt eget.
